Den vanligaste cancersjukdomen för kvinnor är bröstcancer. Den drabbar omkring 7 000 i Sverige varje år och merparten av dessa har fyllt 40. Mellan 15 och 20 personer insjuknar varje dag. Även män kan få bröstcancer, det är dock inte lika vanligt. Man brukar räkna med att ett 40-tal svenska män drabbas årligen.[1]

Det finns ett stort antal bröstcancerformer. Carcinom är den allra vanligaste formen. Den delas upp i duktalt carcinom och lobulärt carcinom[2]. Den så kallade ductala bröstcancern är den vanligaste av alla sorter. Då utvecklas cancertumören i mjölkgångarnas celler. Cancern kan även uppstå i mjölkkörtlarna och denna cancerform är den som kallas lobulär cancer. I ett fåtal fall utvecklas cancern i den bindväv som finns mellan mjölkkörtlarna, alltså i bröstets stödjevävnad. Denna variant kallas inte carcinom, utan sarkom.[3]

Ytterligare skillnader på cancertumörerna är hur snabbt de växer. En del tumörer växer långsamt och det kan därför ta tid att upptäcka dem. Andra växer mycket snabbt. Vissa cancertumörer har dessutom en stor benägenhet till att sprida sig. Metastaserna från bröstcancertumörer sätter sig ofta i skelettet, levern eller lungan. Behandlingarna för att bli av med spridd bröstcancer är idag många. Förutom det celldödande medlet cytostatika kan man använda antihormoner, strålning eller monoklonala antikroppar.[4] Monoklonala antikroppar är relativt nya i behandling mot cancertumörer men är effektiva att använda för att döda cellerna i spridda tumörer.[5]

Symtom som är specifika för bröstcancer är knöl eller knuta i armhåla eller bröst, förstorat och hårt bröst, förändringar i hudens färg och form och blod eller annan vätska från bröstvårtan.[6] För att upptäcka symtomen i god tid rekommenderas man att undersöka och känna på sina bröst med jämna mellanrum. Detta görs bäst genom cirkulära rörelser med raka fingrar och lätt tryck. Att ställa sig framför en spegel och granska brösten efter förändringar och ojämnheter är också ett bra sätt att upptäcka tumörer på.[7]

Om du har märkt av något av ovanstående symtom bör läkare uppsökas. Läkaren brukar då först och främst utföra en klinisk undersökning. Klinisk undersökning är detsamma som att läkaren tittar och känner för att få en överblick. Sedan är det vanligt att läkaren bestämmer sig för att utföra en mammografi, alltså bröströntgen. Chansen att hitta tumörer som ännu inte känns eller syns är då stor. Läkaren kan ofta också avgöra om det är en elakartad tumör eller godartat. Ibland utförs också ultraljud för att säkerställa resultaten. Efter detta är det dags för cellprovstagning Denna form utav cellprovstagning heter cytologi och går till som så att läkaren för in en fin nål i tumören och suger upp celler. Dessa undersöks i mikroskop för att få reda på vilken sorts tumör patienten drabbats av.[8]

Bortsett från kirurgi, cytostatika och strålbehandling, som är de vanligaste cancerrelaterade behandlingarna, behandlas bröstcancerpatienter ofta med hormonell behandling för att minska risken för återfall. Detta är effektivt eftersom bröstcancerceller är väldigt hormonkänsliga, beroende på att kvinnors bröst ska växa under puberteten. I 70 till 80 % av fallen är bröstcancertumörer hormonberoende, och då finns möjligheten att använda antihormoner. Dessa blockerar hormonernas effekt och missgynnar tillväxten av nya tumörer.

Orsakerna bakom bröstcancer är inte helt fastställda. Hormonella faktorer, som hur ofta man har menstruation och när man fick sin första mens, anses dock spela roll. Detta beroende på att det under menstruation finns en ökad hormonell nivå i kroppen vilket kan leda till ökad tillväxt i bröst. Ju senare man fått sin mens, desto mindre bröstcancerrisk finns det. Bröstcancerrisken ska av samma anledning också bli högre då man äter p-piller. Utöver detta har ärftliga faktorer en viss betydelse för uppkomsten av bröstcancer. Har man en nära släkting som drabbats av bröstcancer är risken ca två till tre gånger högre att själv utveckla en cancertumör. Det finns också faktorer i ens levnadssätt som inverkar. Studier har visat på att övervikt och fetma efter klimakteriet kan vara farligt i sammanhanget. Alkohol ger också en viss ökad risk.[9]

Förebyggning av bröstcancer ska ske genom att motionera regelbundet och endast dricka rimliga mängder alkohol. Ju osundare levnadsvanor, desto större risk finns att en dag hitta en klump i bröstet.[10]

[1] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/

[2] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Brostcancer/

[3] http://www.netdoktor.se/cancer/?_PageId=504

[4] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/

[5] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Malignt-lymfom/

[6] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/

[7] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Tidig-upptackt/Lar-kanna-dina-brost/#symtom

[8] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/

[9] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/?gclid=CPelvuSboagCFVU_3god3T_NHA

[10] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/?gclid=CPelvuSboagCFVU_3god3T_NHA