Detta är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Ca 3900 personer får tjocktarmscancer och 1900 ändtarmscancer varje år i Sverige. 75 % av de som drabbas är över 65 år och endast 5 % är under 50 år. Denna cancerform är vanligare bland kvinnor än män. [1]

Dessa är de vanligaste symtomen för änd- och tjocktarmscancer:

·         När det kommer blod i avföringen samt om man får diarré, förstoppning eller täta trängningar kan detta vara ett sjukdomstecken. Kan även bero på fickbildningar i vänstra delen av tarmen.

·         Om man får kraftiga slembildningar och smärta.

·         Trötthet och viktminskning. [2]

Läkaren känner på magen om där finns ojämnheter eller onormala förhårdnader och knölar för att ställa diagnosen tjock- eller ändtarmscancer. Ändtarmen undersöks genom att läkaren sticker in ett finger i analöppningen. Även ett blodprov tas och avföringsprov. Man brukar även undersöka patienter med tarmkikarundersökning som är rektoskopi och koloskopi. Innan detta görs måste patienten tömma tarmen på avföring. Man brukar upptäcka små förändringar som polyper. Detta instrument förs in via analöppningen. Rektoskop är stelt och undersöker ändtarmen medan koloskop är böjligt och undersöker tjocktarmen. Genom detta instrument kan läkaren ta ut vävnadsprover och polyper som kan vara förstadiet till cancer också tas bort. Ett alternativ istället för koloskopi är tjocktarmsröntgen men som blir allt mer ovanlig. Sitter det en liten tumör i ändtarmen är ultraljud ett alternativ. Men om tumören är större är det bättre med magnetröntgen då man kan se hur djupt den växer i tarmväggen och om den kan sprida sig. [3]

Man kan endast operera bort tjock- och ändtarmscancer.

Kirurgi: När man opererar i ändtarmen är det viktigt att det sker med stor noggrannhet så att cancercellerna som spridit sig helt tas bort. Operationen görs av specialutbildade kirurger. Om man har tjocktarmscancer kan man oftast sy ihop de två delarna av tjocktarmen som är kvar sedan tumören opererats bort. I andra fall lägger man en påse på magen (stomi) som kan bli permanent. Ändtarmscancer kan ibland sitta väldigt långt ner så att slutmuskeln inte kan bevaras. Ett stomioperation görs i dessa fall. I vissa fall kan en så kallad reservoar skapas som innebär att den sista biten av tjock- eller tunntarmen formas om till en reservoar som fästs vid analkanalen. [4]

Strålbehandling: Cancerceller skadas och dör tillslut när de strålas. Detta brukar utföras 1 gång/dag i fem dagar innan operation för att minska risken för återfall. Om cancern i ändtarmen har vuxit fast i vävnaden görs strålbehandling tillsammans med cytostatika dagligen i fem veckor. Man krymper då tumören så en operation kan genomföras. För små tumörer kan strålbehandling inifrån tarmen vara ett alternativ till äldre och sköra patienter. Bieffekterna av strålning är t.ex. diarré och trötthet. [5]

Cytostatika: Är ett läkemedel som angriper celler som kommer dela sig. Läkemedlet stör cellernas delning. Även friska celler som delar sig påverkas av läkemedlet. Det används främst efter en operation för att få bort cancerceller som kan finnas kvar. Biverkningarna kan vara illamående, påverkan på slemhinnor, trötthet och håravfall. [6]

Om cancern har spridit sig till levern kan man nästan alltid operera bort den del av levern där dottertumören sitter. Detta kan bara botas om sjukdomen inte har spritt sig eller att tumören är begränsad på en del av levern. [7]

Stomi: Det är vanligt att få en påse på magen om tumören sitter långt ner i ändtarmen så att slutmuskeln måste opereras bort eller är försvagad. Den kan vara tillfällig för att tarmen ska få läka men i vissa fall kan stomin bli permanent. När man opererar läggs tjocktarmen ut genom ett hål i bukväggen där avföringen kommer ut genom. Påsen tejpas fast på huden runt öppningen och kan bytas så ofta man vill. Vanligt är att man avstår från mat som är gasbildande. Högst var femte patient med ändtarmscancer får stomi. Man kan klara sig utan en påse med en irrigation då tarmen sköljs på en bestämd tidpunkt. [8]

Orsaker
Uppkomsten kan vara att man har dåliga matvanor och levnadsvanor. Cancern är vanligare i länder där man äter mycket kött och fett. Forskning kring detta pågår fortfarande. Övervikt ökar riskerna för att insulinhalten kan öka i kroppen. Personer som röker kan också drabbas av tarmcancer då fler som röker än som inte röker har tarmcancer visat i en studie. Ju äldre man blir ökar man också risken för tarmcancer, dock kan även unga få denna cancersjukdom. Hög intag av alkohol kan öka risken för cancer. [9]Några tarmsjukdomar kan öka risken för tjocktarmscancer:

Familjär polypos: Sällsynt tarmsjukdom. Den har många polyper i tarmen redan när man är ung och kan sedan utvecklas till cancer. Polyper kan man få utan att den behöver vara ärftlig men kommer då oftast i högre ålder och är oftast ofarliga.

Ärftlig icke polypos coloncancer: Detta är en ärftlig form av tjocktarmscancer och är vanligare. Generationer måste regelbundet undersöka sin tarm så att en eventuell cancer kan hittas tidigt.

Ulcerös kolit och Crohns sjukdom orsakar inflammation i tarmen. Fler celler bildas då vid snabb celltillväxt. Detta kan leda till att någon cell blir en cancercell. [10]

Ju mer frukt och grönt man äter regelbundet i en längre tid, är risken mindre för änd- och tjocktarmscancer men även cancer i magen. Folsyra, magnesium, B-vitaminer, C-vitamin, E-vitamin, antioxidanter och flavonoider är näringsämnen som minskar risken för att cancerceller skall bildas. Probiotika är en bakterie som kan minska risken för cancer i tarmen eftersom den bidrar till en sund tarmflora. Att äta mycket fibrer är också bra för fibrerna passerar väldigt snabbt genom tarmen så att cancerframkallande ämnen inte hinner vara i kontakt med tarmens slemhinna så länge. Även daglig fysisk aktivitet minskar risken för tjocktarmscancer då kroppen minskar sin produktion av insulin. Studier har även visat på att mjölkprodukter minskar risken för cancer i tarmen då det är kalcium så kan minska riskerna. [11]

Prognos
Om cancern upptäcks i ett tidigt skede (växer bara i tarmväggen, stadium 1) botas nästan alla patienter med operation. I stadium 2 botas 70-80 %. Undersökningar har gjorts där patienter efter att de har opererats behandlats med cytostatika. Detta ökar cancer att patienten överlever jämfört med om de endast opereras. Om man har ändtarmscancer minskar strålbehandling före operation och minskar risken för återfall. [12]

[1] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/

[2] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/

[3] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/

[4] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/

[5] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/

[6] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/

[7] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/

[8] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/

[9] http://www.dietguiden.com/minska-risken-for-tarmcancer-genom-mer-fibrer-och-motion.php

[10] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/

[11] http://www.dietguiden.com/minska-risken-for-tarmcancer-genom-mer-fibrer-och-motion.php

[12] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/