Hudcancer är bland de vanligaste cancerformerna i Sverige och dödssiffran stiger kraftigt. År 2000 drabbades 808 män av melanom och 825 kvinnor. År 2009 hade siffran stigit till 1408 män och 1411 kvinnor. Hudcancer är betydligt vanligare på västkusten än i övriga Sverige. Man tror det beror solen, men även ärftlighet. [1]

De tre olika typer av hudtumörer är basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom.

Malignt melanom är det vanligaste där antalet fall har ökat och sjukdomen är bland de vanligaste cancerformerna i Sverige. Ca 2800 personer drabbas varje år i Sverige där åldrarna är varierande men mest sällsynt hos barn. Medelåldern för diagnosen är för både män och kvinnor omkring 55 år. Sjukdomen startar där pigmenten bildas, längst ner i överhuden. Man kan få sjukdomen var som helst men kvinnor får den oftast på underbenen och män på bålen. Symtomen är att ett födelsemärke börjar växa, klia, blöda eller ändra färg och form. Ca 80-85 % botas vilket har förbättras sedan tidigare då melanomet upptäcks betydligt tidigare nu. [2]

Basalcellscancer kallas även basaliom drabbar oftare män än kvinnor. Det är en godartad cancerform som inte sprider sig vidare till andra organ i kroppen. 40000 personer per år drabbas av sjukdomen. Utseendet är varierande men brukar se ut som en glänsande knuta som innehåller blodkärl. Det kan också vara ett sår som inte läker eller en eksemliknande variant med fjällig yta. Man ser oftast sjukdomen i ansiktet men kan även synas på magen. Cancern växer från celler i basalcellslagret. Nästan alla patienter botas men däremot kan sjukdomen återkomma och då görs en ny behandling. [3]

Skivepitelcancer drabbar ca 4700 personer per år då sjukdomen är vanligare bland män. Särskilt utomhusarbete medför en större risk då solen är en stor roll för att få denna sjukdom. Sjukdomen börjar från överhudens mellanskikt eller från djupare hudlager. Den finns på delarna av huden som är mest utsatta för solen; i ansiktet, på ytterörat, ovansidan av handen eller på ett kalt huvud. I sjukdomens första stadium växer den ytligt i hudens yttersta lager då den inte har spridit sig ner i huden. Då liknar det en rodnad eller en fjällande fläck. Om den växer den i nästa lager på huden, läderhuden, blir det till en knuta och kan vara såriga (svårläkta). Ca 95 % kan botas med operation men det finns en risk för att sjukdomen återkommer då det krävs en ny operation. [4]

När man undersöker för basalcellscancer och skivepitelcancer tittar man mycket på storlek, utseende och färg på hudförändringen. Det räcker nästan med att bara se hudförändringen för att ställa en diagnos som läkare men för att vara helt säker krävs en biopsi. Då tas en bit av huden och skickas till undersökning.  [5]

För malignt melanom krävs en noggrann undersökning av huden där en dermatoskop (förstoringsglas med en stark lampa) används. Lymfkörtlarna närmast tumören undersökts också med sentinel node-teknik. Läkaren tar då reda på vilken lymfkörtel som först nås av lymfvätska från den del av huden där tumören finns. Den körteln tas ut och undersöks. Om sjukdomen har spridit sig finns det cancerceller i provet. Om det händer röntgar man lungorna för se om det finns metastaser. [6]

Behandling
Att operera bort hudförändringen är det säkraste och effektivaste sättet. Med basalcellscancer och skivepitelcancer räcker det oftast med en behandling. Om ett malignt melanom eller en skivepitelcancer har spridit sig i kroppen måste en strålbehandling göras och man får äta medicin som cytostatika. [7]

För att ta bort basalcellscancer och skivepitelcancer finns det många olika metoder. Hur stor tumören är, var på kroppen den växer och vilken typ det är väljs metoden på. [8]

Kirurgi: På basalcellscancer som grenar ut sig i huden behandlar man genom att skära bort hudförändringen och undersöker den i mikroskop. Kryokirurgi eller fryskirurgi innebär att läkaren fryser ner tumören genom att från en sprayflaska spruta en tunn stråle med flytande kväve på huden. Detta gör att cellerna dör. Det blöder mindre än en vanlig kirurgi men läkaren måste ha en stor vana att utföra detta. En annan metod är elektrobehandling i kombination med skrapning som man utför behandlingen med en el-slinga i änden som bränner bort tumören. [9]

För malignt melanom tar man även bort hud som sitter runt tumören som säkerhet. Om ett stort ingrepp har gjorts ersätter man den huden med ett tunt lager hud från ett annat ställe på kroppen. Om sjukdomen har spridit sig tar man även bort lymfkörtlarna som finns närmast tumören så risken för fortsatt spridning minskar. [10]

Strålbehandling: Används främst för äldre patienter med utbredd basalcellscancer samt i vissa fall av skivepitelcancer och ges i mindre doser flera gånger. Vid förstadiet används fotodynamisk terapi då en salva används på huden för att öka tumörens ljuskänslighet. Tumören lyses upp med rött ljus som dödar tumörcellerna. [11]

Strålbehandling botar sällan malignt melanom eftersom cellerna väldigt snabbt blir resistenta. Man använder den till att hålla kontroll på sjukdomen och för att lindra symtomen. Detta är en lindrande eller pallitib behandling. [12]

Läkemedel: Läkemedel mot malignt melanom finns men har inte så stor effekt eftersom cancercellerna snabbt skaffar sig motstånd och blir resistenta. Cytostatika angriper celler som håller på att dela sig och stoppar delningen. [13]

Malignt melanom kan försvinna av sig själv genom att kroppens immunförsvar bekämpar sjukdomen. Försök har alltså gjorts med olika ämnen som kan förstärka immunförsvaret mot tumörer. T.ex. monoklonala antikroppar som söker sig till tumörer och förstör cellerna. [14]

Orsaker
Ju närmre ekvatorn man bor desto större risk finns det att få hudcancer. Solen spelar en stor roll för uppkomsten av dessa sjukdomar. [15]

Solens ultravioletta strålar: Dessa strålar orsakar skador i cellernas arvmassa som kan sluta i cancer. Malignt melanom ökar risken hos personer som har bränt sig av solljus som är vanligare bland barn då huden är extra känslig.[16] 

Solning i solarium: Kan öka risken för malignt melanom enligt några undersökningar. Strålskyddsinstitutet rekommenderar att man inte ska vara under 18 år innan man solar solarium och att om man solar mer än 10 gånger finns det en större risk för hudskador. [17]

Olika ärftliga faktorer: Nedsatt immunförsvar, ljus och fräknig hy ökar risken för hudcancer. [18]

Fototerapi: Denna behandling ökar risken för skivepitelcancer. Även strålbehandling och brännskador ökar risken. [19]

Födelsemärken: Personer med ovanligt många födelsemärken, nevi, kan få malignt melanom. Om ett födelsemärke förändras ska man söka läkare. [20]

[1] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/

[2] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Malignt-melanom/

[3] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/

[4] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/

[5] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/

[6] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Malignt-melanom/

[7] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/

[8] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/

[9] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/

[10] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Malignt-melanom/

[11] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/

[12] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/

[13] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/

[14] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/

[15] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Malignt-melanom/

[16] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Malignt-melanom/

[17] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/

[18] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Malignt-melanom/

[19] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/

[20] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Malignt-melanom/