Lungcancer, som är den femte vanligaste cancerformen i Sverige, utvecklas framförallt hos rökare. Ungefär 3 500 insjuknar varje år och av dem är 9/10 aktiva rökare eller har tidigare varit det.[1] Sjukdomen drabbar främst personer som kommit upp i 60-årsåldern, och den är relativt jämnt fördelad mellan könen. Förr var det betydligt fler män som drabbades, men då fler och fler kvinnor börjat röka under de senaste decennierna har skillnaden minskat markant.[2]

Våra lungor är ett livsviktigt organ som har som uppgift att ta upp syre från inandningsluften och transportera det ut i kroppen via blodet, men även att föra ut restprodukter ur kroppen. Lungcancer innebär att man har fått en eller flera tumörer i lungorna. Det medför att lungornas funktion begränsas.[3] Det finns två huvudgrupper av lungcancer, småcellig lungcancer och icke-småcellig lungcancer. Småcellig lungcancer är den typ som växer snabbast och som dessutom sprider sig redan i tidigt stadium. Ofta har denna sortens lungcancer spritt sig redan innan den upptäckts. Småcellig lungcancer motsvarar ungefär 15 procent av lungcancerfallen i Sverige och är starkt kopplad till rökning.[4] Icke-småcellig lungcancer, som är den andra huvudgruppen, kan delas in i två undergrupper. Den ena kallas adenokarcinom. Just denna typ kan drabba alla, oavsett om man är rökare eller ej, och det räknas som den vanligaste lungcancerformen. Det är i slemhinnornas körtelceller som den utvecklas. Skivepitelcancer är den andra varianten av icke-småcellig lungcancer. Denna variant räknas som den näst vanligaste cancerformen. Cancern bildas här i så kallade skivepitel, vilket är den vävnad som finns i bronkerna.[5]

Som tidigare är sagt, sprider sig den småcelliga lungcancern fortast. Lungcancerceller sprider sig ofta till hjärnan eller skelettet, vilket bidrar till ännu större problem eftersom en metastas på dessa ställen kan vara besvärlig och innebära fruktansvärda symtom som smärta, svaghet och krampanfall. Metastaser innebär också att behandlingen blir längre och svårare.[6]

Lungcancer är en sjukdom som utvecklas under en längre tid. Därför är det också vanligt att symtomen uppmärksammas när cancern är långt kommen. Vanliga symtom är hosta, heshet och andningsbesvär, vilka kan härledas till irriterade luftvägar eller till att tumören är placerad på så sätt att den trycker på luftstrupen. I vissa fall leder detta till att patienten hostar upp blod och slem. Vid denna typ av hosta bör man omedelbart söka upp läkare, detsamma gäller om man under en längre tid har hosta, eller om den ändrar karaktär under tidens gång.[7] Om det piper i luftvägarna när man andas skulle det också kunna tyda på att en tumör ligger och trycker. Svårighet i andningen leder till andfåddhet eftersom andningskapaciteten därmed är lägre. Smärta i bröstet samt återkommande och ihållande lunginflammationer är även dessa vanliga symtom.[8] Symtom som inte vid första anblick kopplas till lungcancern är dålig aptit, snabb viktminskning, trötthet och svullna lymfkörtlar. I situationer med svullna lymfkörtlar är det lungcancern som spridit sig och metastaser börjat växa till sig här.[9]

När man uppmärksammat symtom och sökt läkare finns det ett tiotal undersökningsmetoder som kan användas för att ställa diagnos. Först kommer man ofta till vårdcentralen där läkaren utför en kroppsundersökning, och även lungröntgen. Om det efter lungröntgen finns en misstänkt förändring i lungan utförs en mer exakt röntgenmetod kallad datortomografi. Detta är den typ av röntgen som innebär att man ligger på en brits och förs in i en maskin i form av en cirkel. I fall då det fortfarande finns misstanke om cancertumör i lungan får patienten en remiss till närmaste lungklinik. Inom två veckor blir man kallad till bronkoskopi, vilket är en undersökning då läkare för ner en liten kamera genom luftrören och ner i lungorna. På detta sätt kan läkaren både få en bild över hur omfattande problemet är, samtidigt som man kan ta prover på tumören. För att bronkoskopin ska vara möjlig att utföra får patienten lugnande medel som hämmar kräk- och hostreflexerna. Bronkoskopin är inte alltid en bra metod, nämligen om tumören inte är lättillgänglig via bronkerna. Det finns också fall på bronkoskopin inte ger några bra och tydliga resultat. Istället kan man då använda sig av något kallat biopsi. Med biopsi tar man också cellprov men via bröstkorgsväggen istället för luftvägarna. En nål sticks in i huden mot den misstänka cancertumören. Det kan låta brutalt, men nålen är tunn och själva provtagningen är klar efter en minut. Provet skickas därefter iväg på mikroskopisk analys, och efter några dagar vet man om det är en cancertumör man har att göra med.[10]

Om det visar sig att tumören är en lungcancertumör utförs nya undersökningar för att se om det finns metastaser, det vill säga dottertumörer. För att hitta spridning till lymfkörtlarna utanför lungorna används vanligtvis något vid namn mediastinoskopi.[11] Man kollar även om det finns metastaser i skelettet med hjälp av isotopundersökning, och om det finns i levern med ultraljudsundersökning.[12]

Vid lungcancer är behandlingsmetoderna desamma som vid de flesta andra cancerformer. Operation, strålbehandling och cytostatika är det allra vanligaste. Det är framförallt vid icke-småcellig lungcancer, det vill säga vid cancer som inte sprider sig i tidigt stadium, som man opererar. Vid småcellig cancer är risken för stor att metastaser redan spridit sig, och därför behövs ofta strålbehandling tillsammans med cytostatika. Cytostatikan, som är detsamma som cellgifter, är då den viktigaste delen eftersom den dödar tumörer oavsett var i kroppen de är placerade. För operation krävs det att tumören är lättillgänglig och gärna bara finns på ett ställe i lungan.[13]

Det finns många orsaker bakom cancer. Någon färdig forskning på sambandet mellan ärftlighet och lungcancer finns inte idag, men man har beräknat att mellan 5 och 10 % av dem som drabbas har fått det via generna.[14] Istället är det vanligtvis ens livsstil som påverkar risken att få cancer. Rökning är den största orsaken till lungcancer, och att sluta röka är det bästa man kan göra för att minska risken att drabbas av sjukdomen. Det är viktigt att inse vilken påverkan cancerframkallande ämnen i ens vardag har för cancerrisken. Enligt beräkningar som gjorts ligger rökning bakom minst 80 % av lungcancerfallen.[15] Radon är ytterligare ett ämne som har visat sig vara en risk när det kommer till lungcancer. Radon är en radioaktiv gas som kan finnas i berggrunden. Fram till 1975 användes så kallad blåbetong, som också innehöll höga halter radon. Radon ger ifrån sig en joniserande strålning som ökar riskerna att få cancer.[16] Drygt 10 % av lungcancerfallen tros komma från antingen endast radon, eller från radon i kombination med andra faktorer, som rökning, bilavgaser eller dylikt.[17]

[1] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Lungcancer/

[2] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Lungcancer/

[3] http://www.1177.se/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Lungcancer/

[4] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Lungcancer/

[5] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Lungcancer/

[6] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Metastaser/

[7] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Lungcancer/

[8] http://www.1177.se/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Lungcancer/

[9] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Lungcancer/

[10] http://www.1177.se/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Lungcancer/

[11] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Lungcancer/

[12] http://www.1177.se/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Lungcancer/

[13] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Lungcancer/

[14] http://www.cancer.nu/Lungcancer/Fakta-om-lungcancer/

[15] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Lungcancer/

[16] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Vad-ar-cancer/Vad-orsakar-cancer/

[17] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Lungcancer/