Radon
Radon är en lukt- och färglös radioaktiv ädelgas.[1] Den bildas i jordskorpan då uran sönderfaller till radium och sedan ytterligare ett steg ner till radon.[2] Uran är också radioaktivt och används i kärnkraftverk runt om i världen.[3] Båda dessa finns ursprungligen i bergrunden, men det är främst radon som uppmärksammas i cancersammanhang då det oftare finns i vår omgivning. Radon är nämligen vanligt förekommande i byggmaterial, däribland blå lättbetong, och kan finnas i bostadshus. Denna typ av betong användes frekvent i husbygge under drygt 40 år fram till 1975 då det slutade användas på grund av uppmärksammade risker. Omkring 400 000 bostäder i Sverige beräknas ha för höga halter radonhalter. Ungefär en tiondel av befolkningen ska vara utsatt för skadliga halter radon.[4]
Radon är, efter rökning, den vanligaste orsaken bakom lungcancer. Samband mellan radon och leukemi, blodcancer, är också känt. Är man rökare löper man extra stor risk att drabbas av lungcancer till följd av radon. Uppåt 500 lungcancerfall per år beror på radon, och 450 av dessa är kopplade till regelbunden rökning. För att radon ska utgöra någon fara i övriga fall måste man kontinuerligt exponeras för höga radonhalter. Detta måste ske i åtminstone 15 år. Viktigt är det därför att bostadshus och arbetsplatser med jämna mellanrum kollas upp.[5] Vid husköp, tillbyggnad, förändring av ventilation- eller uppvärmningssystem, samt om ens bostad ligger i ett område med höga radonhalet eller om det är byggt med blå lättbetong, bör radonmätning ske.[6]
Vid radonmätning finns det en metodbeskrivning på Socialstyrelsen webbsida som ska följas.[7] Ofta behöver mätningar ske under två månader för att ett säkert resultat ska kunna fastställas. Radonhalten bör ligga på max 200 Becquerel per kubikmeter som årsmedelvärde för att inte vara farlig. Innan mätning är det bra om man har kollat upp om det finns gamla mätningar som man sedan kan jämföra med. Mätningarna bör ske där det vistas folk, och man ska låta ventilationen vara igång som vanligt. En annan sak som är nyttig att göra är att kolla om det finns blåbetong i huset.[8]
Lungcancer till följd av radon är vanligt eftersom så kallade radondöttrar, som inte är gaser utan små radioaktiva fasta ämnen, gärna fastnar i våra luftvägar vid inandning. Cellerna runt radondöttrarna drabbas av dess alfastrålnig och skadas. Alfastrålning har kort räckvidd med hög energi, och därför ger den upphov till mutationer och skador i cellerna i närheten. I vissa fall utvecklas cancern inom några år, men det kan ta uppemot 40 år innan de första cancertumörerna bildas.[9]
En enkel åtgärd för minskad cancerrisk kopplat till radon, är att sätta in bra ventilation. Detta har gjorts bland annat i gruvor som haft höga halter radon. På 70-talet byggdes hus tätt inpå varandra, och sämre ventilation byggdes in för att spara energi och pengar. Detta i kombination med blåbetong gjorde många svenskar sjuka. Det har diskuterats huruvida sanering av bostäder med hög radonhalt är nödvändigt. Det bästa man kan göra som individ dock, är att sluta röka. Då sjunker cancerrisken ordentligt.[10] Övriga åtgärder som man kan ta till är tätning av sprickor och läckor från värmerör, golvbrunnar och golvluckor.[11]
[1] http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/inomhusmiljo/radon
[2] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Risker/Radons-paverkan/
[3] http://www.vattenfall.se/sv/uran.htm
[4] http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/inomhusmiljo/radon/forekomstavradon
[5] http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/inomhusmiljo/radon/halsoeffekteravradon
[6] http://www.omboende.se/sv/Aga1/Inomhusmiljo/Radon-/
[7] http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Broschyr/2008/metodbeskrivning-matning-radon-i-bostader.pdf
[8] http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/inomhusmiljo/radon/matningar
[9] http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/inomhusmiljo/radon/halsoeffekteravradon
[10] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Risker/Radons-paverkan/
