Källor
Andersson M, http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Fragor-och-svar/Hitta-fragor-svar/Beroende/Alkohol/Hur-mycket-ar-lagom-mycket-att-dricka-pa-en-festkvall/, 2011-04-10
AstraZeneca, http://www.cancer.nu/Lungcancer/Fakta-om-lungcancer/, 2011-04-11
Bengtsson A, http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?td=20100108&art=1081&tem=2, 2011-04-12
Bergqvist M, http://www.1177.se/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Lungcancer/, 2011-04-11
Biörnstad L, http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Risker/Tobakens-paverkan/, 2011-04-15
Biörnstad L, http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Risker/Radons-paverkan/, 2011-04-12
Biörnstad L, http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Risker/Solens-paverkan/, 2011-04-12
Biörnstad L, http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Vad-ar-cancer/Symtom-och-sjukdomstecken/, 2011-04-12
Blichert-Toft M, http://www.netdoktor.se/cancer/?_PageId=504, 2011-04-15
Boverket, http://www.omboende.se/sv/Aga1/Inomhusmiljo/Radon-/, 2011-04-15
Brändén H, http://www.genteknik.sandboxen.net/bota-och-foerebygga/82-cancer.html, 2011-04-12
Cancerfonden, http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Tidig-upptackt/, 2011-04-12
Cancerfonden, http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Artikelarkiv/Forskning/Mindre-rott-kott-rekommenderas/, 2011-03-28
Cancervarning, http://cancervarning.se/2009/10/solarium-okar-risken-for-cancer/, 2011-03-15
Dietguiden, http://www.dietguiden.com/minska-risken-for-tarmcancer-genom-mer-fibrer-och-motion.php, 2011-03-21
Dossing M, http://www.netdoktor.se/cancer/?_PageId=872, 2011-04-12
Edqvist L, http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/, 2011-04-04
Edqvist L, http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/ , 2011-03-21
Edqvist L, http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Lungcancer/, 2011-04-11
Edqvist L, http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Metastaser/, 2011-04-11
Edqvist L och Leander G, http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Malignt-lymfom/, 2011-04-15
Einhorn S och Sylwan L, http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Vad-ar-cancer/Vad-orsakar-cancer/, 2011-04-11
Einhorn S, http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Vad-ar-cancer/Vad-orsakar-cancer/#rftliga_faktorer, 2011-04-12
Ennart H, http://www.svd.se/nyheter/inrikes/rott-kott-ger-cancer_577387.svd, 2011-03-28
Fagerström K O, http://www.netdoktor.se/rok-snusfri/?_PageId=862, 2011-04-15
Finer D, http://www.vardguiden.se/Tema/Alkohol/Skador-och-sjukdomar/, 2011-04-10
Fjæstad B, http://www.fof.se/tidning/2006/3/all-rokning-ar-farlig, 2011-04-15
Glimberg M, http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1430380/Malmo-mest-drabbat-av-cancer.html, 2011-04-12
Karpilovski E, http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?TYP=visa&art=283&tem=2&iRecordsCount=1&td=20090929, 2011-04-12
Klasén McGrath M, http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Brostcancer/, 2011-04-15
Klasén McGrath M, http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Lungcancer/, 2011-04-11
Klasén McGrath M, http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Cancer/, 2011-04-12
Klasén McGrath M, http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Malignt-melanom/, 2011-04-04
Mannheimer L, http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2011/04/08/alkohol-okar-cancerrisken/, 2011-04-10
Meat Response, http://meatresponse.wordpress.com/2008/04/21/varldscancerfonden-rott-kott-ger-cancer/, 2011-03-28
Nyfiken Vital, http://www.nyfikenvital.org/?q=node/273, 2011-04-12
Nystrand A, http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/, 2011-04-15
Pfizer, http://www.hjalpattsluta.nu/, 2011-04-12
Region Skåne, http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=121922, 2011-04-15
Region Skåne, http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=123861, 2011-04-10
Sluta-röka-linjen, http://www.slutarokalinjen.org/, 2011-04-15
Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/inomhusmiljo/radon, 2011-04-15
Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/inomhusmiljo/radon/forekomstavradon, 2011-04-15
Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/inomhusmiljo/radon/halsoeffekteravradon, 2011-04-15
Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/inomhusmiljo/radon/matningar, 2011-04-15
Strandberg S, http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/cancer/article10553164.ab, 2011-04-12
Strålsäkerhetsmyndigheten, http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Sol-och-solarier/Solarium/, 2011-03-15
Strålsäkerhetsmyndigheten, http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Sol-och-solarier/Solen/, 2011-03-15
Strålsäkerhetsmyndigheten, http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Sol-och-solarier/Solen/UV-stralning/, 2011-03-15
Strålsäkerhetsmyndigheten, http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Broschyr/2008/metodbeskrivning-matning-radon-i-bostader.pdf, 2011-04-15
Sylwan L, http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Tidig-upptackt/Lar-kanna-dina-brost/, 2011-04-12
Sylwan L, http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Tidig-upptackt/Lar-kanna-dina-brost/#symtom, 2011-04-15
Vattenfall, http://www.vattenfall.se/sv/uran.htm 2011-04-15
Vidlund S, http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article1204848.ab, 2011-03-28
Wallskär H, http://tobaksfakta.se/bibliotek/tobaksskador/halsoeffekter-av-rokning/, 2011-04-15
Alkohol
Alkohol har lyckats kopplas till cancer i flera av kroppens organ. Starkaste sambandet finns till cancerutveckling i munhålan, svalget, struphuvudet och matstrupen. Det finns mindre starka samband också, dessa är cancer i magsäcken, grovtarmen, ändtarmen, levern, brösten och äggstockarna. Riskökningarna för att utveckla cancer i samband med alkoholintag är dock inte lika stora som för rökare att få lungcancer i jämförelse med icke-rökare[1] Alkoholintag i samband med rökning ökar cancerrisken ytterligare. Då gäller det särskilt för cancer i munhåla, svalg, struphuvud och matstrupe.[2]
I Sverige beräknas var sjätte dricka för mycket. Många sjukdomar och besvär har koppling till alkoholmissbruk och alkoholberoende. Sambandet till cancer finns inte bara vid hög alkoholkonsumtion, utan kan även ses vid måttligt drickande. Internationell forskning visar att alkohol är en av de största riskfaktorerna för sjukdom i världen. Dock verkar det som att i ett fåtal fall är bättre med en mindre mängd alkohol än ingen alls. I dessa fall beror det på kombinationer av hur mycket och hur ofta man dricker. De negativa effekterna av alkohol överväger trots det starkt.[3]
Folkhälsoinstitutet anger medicinskt motiverade gränser för vad som anses vara "riskbruk". Med riskbruk menar man att om man dricker över dessa nivåer så löper även en i övrigt frisk person ökad risk för ohälsa. För män sätts denna gräns till 14 standardglas (ett standardglas motsvarar exempelvis 12-15 cl vin) per vecka medan det för kvinnor anges till 9. Detta gäller utspritt på en vecka. Om man vid ett och samma tillfälle dricker 5 standardglas för män eller 4 för kvinnor, så räknas även detta som ett riskbruk oberoende om man är nykter resten av dagarna. Problemet med dessa "riskgränser" är dock att känsligheten för alkohol varierar mycket från person till person.[4]
En studie som har redovisats i British Medical Journal visar även på att denna överkonsumtion av alkohol orsakar cancer. Studien gjordes på drygt 350 000 personer i Västeuropa i åldern 37-70. Studien visade på att närmare 10 % av all cancer hös män beror på för stor konsumtion av alkohol, denna siffra låg istället på 3 % hos kvinnor. Cancertyperna som var överrepresenterade i studien var cancertyper i svalg, matstrupe och struphuvud.[5]
En annan siffra som har blivit klarlagd är den gällande bröstcancer. Man har konstaterat att mellan 10-15 % av all bröstcancer beror på ett högt alkoholintag. Om kvinnor skulle minimera sitt intag av alkohol finns det potential att bröstcancersiffran minskar. [6]
[1] http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=123861
[2] http://www.vardguiden.se/Tema/Alkohol/Skador-och-sjukdomar/
[3] http://www.vardguiden.se/Tema/Alkohol/Skador-och-sjukdomar/
[4] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Fragor-och-svar/Hitta-fragor-svar/Beroende/Alkohol/Hur-mycket-ar-lagom-mycket-att-dricka-pa-en-festkvall/
[5] http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2011/04/08/alkohol-okar-cancerrisken/index.xm
[6] http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1430380/Malmo-mest-drabbat-av-cancer.html
Radon
Radon är en lukt- och färglös radioaktiv ädelgas.[1] Den bildas i jordskorpan då uran sönderfaller till radium och sedan ytterligare ett steg ner till radon.[2] Uran är också radioaktivt och används i kärnkraftverk runt om i världen.[3] Båda dessa finns ursprungligen i bergrunden, men det är främst radon som uppmärksammas i cancersammanhang då det oftare finns i vår omgivning. Radon är nämligen vanligt förekommande i byggmaterial, däribland blå lättbetong, och kan finnas i bostadshus. Denna typ av betong användes frekvent i husbygge under drygt 40 år fram till 1975 då det slutade användas på grund av uppmärksammade risker. Omkring 400 000 bostäder i Sverige beräknas ha för höga halter radonhalter. Ungefär en tiondel av befolkningen ska vara utsatt för skadliga halter radon.[4]
Radon är, efter rökning, den vanligaste orsaken bakom lungcancer. Samband mellan radon och leukemi, blodcancer, är också känt. Är man rökare löper man extra stor risk att drabbas av lungcancer till följd av radon. Uppåt 500 lungcancerfall per år beror på radon, och 450 av dessa är kopplade till regelbunden rökning. För att radon ska utgöra någon fara i övriga fall måste man kontinuerligt exponeras för höga radonhalter. Detta måste ske i åtminstone 15 år. Viktigt är det därför att bostadshus och arbetsplatser med jämna mellanrum kollas upp.[5] Vid husköp, tillbyggnad, förändring av ventilation- eller uppvärmningssystem, samt om ens bostad ligger i ett område med höga radonhalet eller om det är byggt med blå lättbetong, bör radonmätning ske.[6]
Vid radonmätning finns det en metodbeskrivning på Socialstyrelsen webbsida som ska följas.[7] Ofta behöver mätningar ske under två månader för att ett säkert resultat ska kunna fastställas. Radonhalten bör ligga på max 200 Becquerel per kubikmeter som årsmedelvärde för att inte vara farlig. Innan mätning är det bra om man har kollat upp om det finns gamla mätningar som man sedan kan jämföra med. Mätningarna bör ske där det vistas folk, och man ska låta ventilationen vara igång som vanligt. En annan sak som är nyttig att göra är att kolla om det finns blåbetong i huset.[8]
Lungcancer till följd av radon är vanligt eftersom så kallade radondöttrar, som inte är gaser utan små radioaktiva fasta ämnen, gärna fastnar i våra luftvägar vid inandning. Cellerna runt radondöttrarna drabbas av dess alfastrålnig och skadas. Alfastrålning har kort räckvidd med hög energi, och därför ger den upphov till mutationer och skador i cellerna i närheten. I vissa fall utvecklas cancern inom några år, men det kan ta uppemot 40 år innan de första cancertumörerna bildas.[9]
En enkel åtgärd för minskad cancerrisk kopplat till radon, är att sätta in bra ventilation. Detta har gjorts bland annat i gruvor som haft höga halter radon. På 70-talet byggdes hus tätt inpå varandra, och sämre ventilation byggdes in för att spara energi och pengar. Detta i kombination med blåbetong gjorde många svenskar sjuka. Det har diskuterats huruvida sanering av bostäder med hög radonhalt är nödvändigt. Det bästa man kan göra som individ dock, är att sluta röka. Då sjunker cancerrisken ordentligt.[10] Övriga åtgärder som man kan ta till är tätning av sprickor och läckor från värmerör, golvbrunnar och golvluckor.[11]
[1] http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/inomhusmiljo/radon
[2] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Risker/Radons-paverkan/
[3] http://www.vattenfall.se/sv/uran.htm
[4] http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/inomhusmiljo/radon/forekomstavradon
[5] http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/inomhusmiljo/radon/halsoeffekteravradon
[6] http://www.omboende.se/sv/Aga1/Inomhusmiljo/Radon-/
[7] http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Broschyr/2008/metodbeskrivning-matning-radon-i-bostader.pdf
[8] http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/inomhusmiljo/radon/matningar
[9] http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/inomhusmiljo/radon/halsoeffekteravradon
[10] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Risker/Radons-paverkan/
Rökning
Rökning orsakar varje år en fjärdedel av alla cancerfall i Sverige, vilket motsvarar 10 000 insjuknade.[1] Att tobak är förknippat med sjukdom är känt sedan 60-talet. Förutom att rökning skadar kroppens organ allmänt, gynnar den även tillväxten av cancertumörer i kroppen.[2] Sambandet mellan rökning och lungcancer är för de flesta känt, men risker för andra cancerformer, som till exempel cancer i strupen och munhålan, i urinblåsan, njurarna, magsäcken, livmoderhalsen och bukspottkörteln, ökar också markant.[3] Åtminstone 80 % av lungcancerfallen beräknas bero på rökning[4], men även om man är rökare betyder inte det att det måste vara kört. Så fort man slutar att röka minskar nämligen cancerrisken. Efter 5-10 år beräknas risken vara halverad, och den fortsätter att minska långt efter det. 15 år efter att man slutat röka har man inte mycket större risk att drabbas av sjukdomen än en som aldrig rökt.[5]
Innan 60-talet rökte ungefär hälften av alla män, medan procenten rökande kvinnor låg på runt tio. Under följande två decennier ökade kvinnornas tobakskonsumtion i Sverige. Samtidigt som kvinnors rökvanor har gått upp något, har männens minskat betydligt. Detta har lett till att Sverige idag är ett av få länder där kvinnor och mäns rökvanor är ungefär lika stora. Denna förändring har medfört att lungcancer, och andra sjukdomar som beror på rökning, inte längre endast är kopplade till män som under början av 1900-talet. I dagsläget är kvinnor i princip lika utsatta.[6] Enligt en undersökning, gjord på 42 000 personer sedan nästan 40 år tillbaka vid Nasjonalt folkehelseinstitutt i Oslo, löper kvinnor som röker 1-4 cigaretter om dagen fem gånger så stor risk att utveckla lungcancer jämfört med icke-rökare. För män som röker samma mängd är risken endast tre gånger större.[7]
Generellt har man med åren kunnat se en minskning i antal dödsfall kopplat till rökning, men ändå ligger dödstalet på runt 6 400 personer per år. Det finns flera anledningar till varför cigaretter är en så stor bov. En cigarett innehåller tusentals kemiska ämnen, varav många har dålig inverkan på kroppen. Runt 40 av dessa kan orsaka cancer.[8] Skadorna som tobaken bidrar till är efter några år tydliga. Man kan förutom cancer drabbas av kärlkramper, kronisk bronkit, åderförkalkning, stroke i hjärnan, hjärtinfarkt, magsår och benskörhet. Listan är lång, och många icke-rökare har säkert ställt sig frågan varför man utsätter sig själv för dessa risker.[9] Runt 12 % av Sveriges vuxna människor röker regelbundet.[10] Den främsta orsaken till detta är nikotinberoendet. Cigaretter innehåller nämligen just nikotin som är en kraftigt beroendeframkallande drog. Det finns också studier på att ju yngre man är när man börjar sin konsumtion av tobak, desto större är risken att man fastnar i beroendet, och därmed drabbas av tobaksrelaterade sjukdomar.[11]
Ett problem med denna typ av cancerframkallande faktorer är att det tar så otroligt lång tid för symtom att uppkomma. Det kan dröja allt mellan 10 och 40 år innan skadorna märks. När symtomen väl uppmärksammas är skadorna stora.[12] Det finns dock bra hjälp att få för att klara av att sluta röka. Via Sluta-Röka-Linjens telefonnummer kan man få tips, rådgivning och stöd.[13]
Genom åren har människor provat många metoder för att lyckas sluta röka. Alla har inte varit så bra som man trott. Det har till exempel funnits så kallade lightcigaretter, som man vid första anblick säkert skulle tro är bra. Men då nikotinhalten är lägre ökas istället konsumtionen av cigaretter och beroendet minskar ej.[14] Metoden att byta ut cigaretter mot snus är inte heller en bra idé. Man minskar visserligen risken för lungcancer då man inte andas in kemikalierna, men snus har högre halter nikotin och beroendet ökar därför. Detta försvårar alltså försök i att sluta konsumera tobak.[15] Vad man istället kan göra är att utnyttja det stöd som finns att få, samt att uppmuntra sina nära att leva sina liv utan tobak.
[1] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Risker/Tobakens-paverkan/
[2] http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=121922
[3] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Risker/Tobakens-paverkan/
[4] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Lungcancer/
[5] http://www.netdoktor.se/cancer/?_PageId=872
[6] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Risker/Tobakens-paverkan/
[7] http://www.fof.se/tidning/2006/3/all-rokning-ar-farlig
[8] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Risker/Tobakens-paverkan/
[9] http://tobaksfakta.se/bibliotek/tobaksskador/halsoeffekter-av-rokning/
[10] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Risker/Tobakens-paverkan/
[11] http://tobaksfakta.se/bibliotek/tobaksskador/halsoeffekter-av-rokning/
[12] http://tobaksfakta.se/bibliotek/tobaksskador/halsoeffekter-av-rokning/
[13] http://www.slutarokalinjen.org/
[14] http://www.netdoktor.se/rok-snusfri/?_PageId=862
[15] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Risker/Tobakens-paverkan/
Bröstcancer
Den vanligaste cancersjukdomen för kvinnor är bröstcancer. Den drabbar omkring 7 000 i Sverige varje år och merparten av dessa har fyllt 40. Mellan 15 och 20 personer insjuknar varje dag. Även män kan få bröstcancer, det är dock inte lika vanligt. Man brukar räkna med att ett 40-tal svenska män drabbas årligen.[1]
Det finns ett stort antal bröstcancerformer. Carcinom är den allra vanligaste formen. Den delas upp i duktalt carcinom och lobulärt carcinom[2]. Den så kallade ductala bröstcancern är den vanligaste av alla sorter. Då utvecklas cancertumören i mjölkgångarnas celler. Cancern kan även uppstå i mjölkkörtlarna och denna cancerform är den som kallas lobulär cancer. I ett fåtal fall utvecklas cancern i den bindväv som finns mellan mjölkkörtlarna, alltså i bröstets stödjevävnad. Denna variant kallas inte carcinom, utan sarkom.[3]
Ytterligare skillnader på cancertumörerna är hur snabbt de växer. En del tumörer växer långsamt och det kan därför ta tid att upptäcka dem. Andra växer mycket snabbt. Vissa cancertumörer har dessutom en stor benägenhet till att sprida sig. Metastaserna från bröstcancertumörer sätter sig ofta i skelettet, levern eller lungan. Behandlingarna för att bli av med spridd bröstcancer är idag många. Förutom det celldödande medlet cytostatika kan man använda antihormoner, strålning eller monoklonala antikroppar.[4] Monoklonala antikroppar är relativt nya i behandling mot cancertumörer men är effektiva att använda för att döda cellerna i spridda tumörer.[5]
Symtom som är specifika för bröstcancer är knöl eller knuta i armhåla eller bröst, förstorat och hårt bröst, förändringar i hudens färg och form och blod eller annan vätska från bröstvårtan.[6] För att upptäcka symtomen i god tid rekommenderas man att undersöka och känna på sina bröst med jämna mellanrum. Detta görs bäst genom cirkulära rörelser med raka fingrar och lätt tryck. Att ställa sig framför en spegel och granska brösten efter förändringar och ojämnheter är också ett bra sätt att upptäcka tumörer på.[7]
Om du har märkt av något av ovanstående symtom bör läkare uppsökas. Läkaren brukar då först och främst utföra en klinisk undersökning. Klinisk undersökning är detsamma som att läkaren tittar och känner för att få en överblick. Sedan är det vanligt att läkaren bestämmer sig för att utföra en mammografi, alltså bröströntgen. Chansen att hitta tumörer som ännu inte känns eller syns är då stor. Läkaren kan ofta också avgöra om det är en elakartad tumör eller godartat. Ibland utförs också ultraljud för att säkerställa resultaten. Efter detta är det dags för cellprovstagning Denna form utav cellprovstagning heter cytologi och går till som så att läkaren för in en fin nål i tumören och suger upp celler. Dessa undersöks i mikroskop för att få reda på vilken sorts tumör patienten drabbats av.[8]
Bortsett från kirurgi, cytostatika och strålbehandling, som är de vanligaste cancerrelaterade behandlingarna, behandlas bröstcancerpatienter ofta med hormonell behandling för att minska risken för återfall. Detta är effektivt eftersom bröstcancerceller är väldigt hormonkänsliga, beroende på att kvinnors bröst ska växa under puberteten. I 70 till 80 % av fallen är bröstcancertumörer hormonberoende, och då finns möjligheten att använda antihormoner. Dessa blockerar hormonernas effekt och missgynnar tillväxten av nya tumörer.
Orsakerna bakom bröstcancer är inte helt fastställda. Hormonella faktorer, som hur ofta man har menstruation och när man fick sin första mens, anses dock spela roll. Detta beroende på att det under menstruation finns en ökad hormonell nivå i kroppen vilket kan leda till ökad tillväxt i bröst. Ju senare man fått sin mens, desto mindre bröstcancerrisk finns det. Bröstcancerrisken ska av samma anledning också bli högre då man äter p-piller. Utöver detta har ärftliga faktorer en viss betydelse för uppkomsten av bröstcancer. Har man en nära släkting som drabbats av bröstcancer är risken ca två till tre gånger högre att själv utveckla en cancertumör. Det finns också faktorer i ens levnadssätt som inverkar. Studier har visat på att övervikt och fetma efter klimakteriet kan vara farligt i sammanhanget. Alkohol ger också en viss ökad risk.[9]
Förebyggning av bröstcancer ska ske genom att motionera regelbundet och endast dricka rimliga mängder alkohol. Ju osundare levnadsvanor, desto större risk finns att en dag hitta en klump i bröstet.[10]
[1] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/
[2] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Brostcancer/
[3] http://www.netdoktor.se/cancer/?_PageId=504
[4] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/
[5] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Malignt-lymfom/
[6] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/
[7] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Tidig-upptackt/Lar-kanna-dina-brost/#symtom
[8] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/
[9] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/?gclid=CPelvuSboagCFVU_3god3T_NHA
[10] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/?gclid=CPelvuSboagCFVU_3god3T_NHA
Lungcancer
Lungcancer, som är den femte vanligaste cancerformen i Sverige, utvecklas framförallt hos rökare. Ungefär 3 500 insjuknar varje år och av dem är 9/10 aktiva rökare eller har tidigare varit det.[1] Sjukdomen drabbar främst personer som kommit upp i 60-årsåldern, och den är relativt jämnt fördelad mellan könen. Förr var det betydligt fler män som drabbades, men då fler och fler kvinnor börjat röka under de senaste decennierna har skillnaden minskat markant.[2]
Våra lungor är ett livsviktigt organ som har som uppgift att ta upp syre från inandningsluften och transportera det ut i kroppen via blodet, men även att föra ut restprodukter ur kroppen. Lungcancer innebär att man har fått en eller flera tumörer i lungorna. Det medför att lungornas funktion begränsas.[3] Det finns två huvudgrupper av lungcancer, småcellig lungcancer och icke-småcellig lungcancer. Småcellig lungcancer är den typ som växer snabbast och som dessutom sprider sig redan i tidigt stadium. Ofta har denna sortens lungcancer spritt sig redan innan den upptäckts. Småcellig lungcancer motsvarar ungefär 15 procent av lungcancerfallen i Sverige och är starkt kopplad till rökning.[4] Icke-småcellig lungcancer, som är den andra huvudgruppen, kan delas in i två undergrupper. Den ena kallas adenokarcinom. Just denna typ kan drabba alla, oavsett om man är rökare eller ej, och det räknas som den vanligaste lungcancerformen. Det är i slemhinnornas körtelceller som den utvecklas. Skivepitelcancer är den andra varianten av icke-småcellig lungcancer. Denna variant räknas som den näst vanligaste cancerformen. Cancern bildas här i så kallade skivepitel, vilket är den vävnad som finns i bronkerna.[5]
Som tidigare är sagt, sprider sig den småcelliga lungcancern fortast. Lungcancerceller sprider sig ofta till hjärnan eller skelettet, vilket bidrar till ännu större problem eftersom en metastas på dessa ställen kan vara besvärlig och innebära fruktansvärda symtom som smärta, svaghet och krampanfall. Metastaser innebär också att behandlingen blir längre och svårare.[6]
Lungcancer är en sjukdom som utvecklas under en längre tid. Därför är det också vanligt att symtomen uppmärksammas när cancern är långt kommen. Vanliga symtom är hosta, heshet och andningsbesvär, vilka kan härledas till irriterade luftvägar eller till att tumören är placerad på så sätt att den trycker på luftstrupen. I vissa fall leder detta till att patienten hostar upp blod och slem. Vid denna typ av hosta bör man omedelbart söka upp läkare, detsamma gäller om man under en längre tid har hosta, eller om den ändrar karaktär under tidens gång.[7] Om det piper i luftvägarna när man andas skulle det också kunna tyda på att en tumör ligger och trycker. Svårighet i andningen leder till andfåddhet eftersom andningskapaciteten därmed är lägre. Smärta i bröstet samt återkommande och ihållande lunginflammationer är även dessa vanliga symtom.[8] Symtom som inte vid första anblick kopplas till lungcancern är dålig aptit, snabb viktminskning, trötthet och svullna lymfkörtlar. I situationer med svullna lymfkörtlar är det lungcancern som spridit sig och metastaser börjat växa till sig här.[9]
När man uppmärksammat symtom och sökt läkare finns det ett tiotal undersökningsmetoder som kan användas för att ställa diagnos. Först kommer man ofta till vårdcentralen där läkaren utför en kroppsundersökning, och även lungröntgen. Om det efter lungröntgen finns en misstänkt förändring i lungan utförs en mer exakt röntgenmetod kallad datortomografi. Detta är den typ av röntgen som innebär att man ligger på en brits och förs in i en maskin i form av en cirkel. I fall då det fortfarande finns misstanke om cancertumör i lungan får patienten en remiss till närmaste lungklinik. Inom två veckor blir man kallad till bronkoskopi, vilket är en undersökning då läkare för ner en liten kamera genom luftrören och ner i lungorna. På detta sätt kan läkaren både få en bild över hur omfattande problemet är, samtidigt som man kan ta prover på tumören. För att bronkoskopin ska vara möjlig att utföra får patienten lugnande medel som hämmar kräk- och hostreflexerna. Bronkoskopin är inte alltid en bra metod, nämligen om tumören inte är lättillgänglig via bronkerna. Det finns också fall på bronkoskopin inte ger några bra och tydliga resultat. Istället kan man då använda sig av något kallat biopsi. Med biopsi tar man också cellprov men via bröstkorgsväggen istället för luftvägarna. En nål sticks in i huden mot den misstänka cancertumören. Det kan låta brutalt, men nålen är tunn och själva provtagningen är klar efter en minut. Provet skickas därefter iväg på mikroskopisk analys, och efter några dagar vet man om det är en cancertumör man har att göra med.[10]
Om det visar sig att tumören är en lungcancertumör utförs nya undersökningar för att se om det finns metastaser, det vill säga dottertumörer. För att hitta spridning till lymfkörtlarna utanför lungorna används vanligtvis något vid namn mediastinoskopi.[11] Man kollar även om det finns metastaser i skelettet med hjälp av isotopundersökning, och om det finns i levern med ultraljudsundersökning.[12]
Vid lungcancer är behandlingsmetoderna desamma som vid de flesta andra cancerformer. Operation, strålbehandling och cytostatika är det allra vanligaste. Det är framförallt vid icke-småcellig lungcancer, det vill säga vid cancer som inte sprider sig i tidigt stadium, som man opererar. Vid småcellig cancer är risken för stor att metastaser redan spridit sig, och därför behövs ofta strålbehandling tillsammans med cytostatika. Cytostatikan, som är detsamma som cellgifter, är då den viktigaste delen eftersom den dödar tumörer oavsett var i kroppen de är placerade. För operation krävs det att tumören är lättillgänglig och gärna bara finns på ett ställe i lungan.[13]
Det finns många orsaker bakom cancer. Någon färdig forskning på sambandet mellan ärftlighet och lungcancer finns inte idag, men man har beräknat att mellan 5 och 10 % av dem som drabbas har fått det via generna.[14] Istället är det vanligtvis ens livsstil som påverkar risken att få cancer. Rökning är den största orsaken till lungcancer, och att sluta röka är det bästa man kan göra för att minska risken att drabbas av sjukdomen. Det är viktigt att inse vilken påverkan cancerframkallande ämnen i ens vardag har för cancerrisken. Enligt beräkningar som gjorts ligger rökning bakom minst 80 % av lungcancerfallen.[15] Radon är ytterligare ett ämne som har visat sig vara en risk när det kommer till lungcancer. Radon är en radioaktiv gas som kan finnas i berggrunden. Fram till 1975 användes så kallad blåbetong, som också innehöll höga halter radon. Radon ger ifrån sig en joniserande strålning som ökar riskerna att få cancer.[16] Drygt 10 % av lungcancerfallen tros komma från antingen endast radon, eller från radon i kombination med andra faktorer, som rökning, bilavgaser eller dylikt.[17]
[1] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Lungcancer/
[2] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Lungcancer/
[3] http://www.1177.se/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Lungcancer/
[4] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Lungcancer/
[5] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Lungcancer/
[6] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Metastaser/
[7] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Lungcancer/
[8] http://www.1177.se/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Lungcancer/
[9] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Lungcancer/
[10] http://www.1177.se/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Lungcancer/
[11] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Lungcancer/
[12] http://www.1177.se/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Lungcancer/
[13] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Lungcancer/
[14] http://www.cancer.nu/Lungcancer/Fakta-om-lungcancer/
[15] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Lungcancer/
[16] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Vad-ar-cancer/Vad-orsakar-cancer/
[17] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Lungcancer/
UV-strålning
1992 bedöms solarier vara en ”trolig” orsak till cancer. UV-strålning i solarier är ett cancerogent ämne vilket forskare har visat. Risken för malignt melanom (den farligaste formen av hudcancer) ökar med 75 % om man solar solarium före 30 års ålder. [1]
UVA-strålning är den minst energirika typen. Från solen och solarier finns det mest UVA-strålning. Den här strålningen gör pigmentet i huden mörk och tränger in i hudens djupare skikt. UVA-strålning kan orsaka hudcancer och ge huden skrynklor. [2]
UVB-strålning är relativt energirik och om vi solar mycket så bränner vi oss av den här strålningen samt kan ge hudcancer. Strålningen absorberas i hudens yttre skikt och gör så att huden blir tjockare och pigmenten i huden ökar. När huden blir tjockare hindrar det strålningen från att tränga in i vävnaderna och ger ett bättre skydd mot UV-strålar. Bara en del av UVB-strålningen når jordytan då en del filtreras bort av ozonskiktet i atmosfären. [3]
UVC-strålning är mycket energirik. Den strålning som solen skickar ut når inte jordytan eftersom all UVC absorberas av atmosfären. Den här strålningen är mycket brännande och används i speciallampor för att döda bakterier. [4]
Att undvika för mycket sol är ett sätt att förebygga hudcancer. Man ska inte vara ute i solen mitt på dagen mellan kl. 11-15 då solen står högst på himlen och är starkare. För att skydda sig från att bli bränd kan man sitta i skuggan, ha på sig kläder och använda solskydd. [5]
I solarier finns ultraviolett strålning, UVA- och UVB-strålning. I ett solarium finns det en högra andel UVA än vad det finns när man solar naturligt. UV-index för solarier får maximalt ligga på 12 i Sverige, vilket motsvarar en tropisk sol. Detta innebär att strålningen är mycket starkare än vad den är om man solar utomhus i Sverige och därför bränner man sig lättare, redan efter 10-15 minuter. [6]
Det finns en tydlig hälsorisk med att sola solarier när man är ung och drabbas av hudcancer. När man solar på detta sätt kan man få den elaka formen, malignt melanom. Att få diagnosen hudcancer i Norden har ökat mycket under de senaste decennierna. I och med dessa risker med solning avråder Strålsäkerhetsmyndigheten personer under 18 år, som har ljus och känslig hud och de som har många och stora födelsemärken från att sola. När man är yngre är huden dessutom mycket känsligare. Strålsäkerhetsmyndigheten går ut med anvisningar om solarier som innebär särskilda krav. Kraven är att solariekunderna ska få information och solarieägarna ska använda rätt utrustning. Kommunen har tillsynsansvaret över solarier sedan 2007. [7]
Om man ändå föredrar att sola i solarium kommer här några råd:
· Sola inte fler gånger än 10 på ett år för att inte öka risken för hudcancer.
· Följ det solningsschemat som finns vid varje solarie för att kunna anpassa just din hudtyp och hur känslig just du är för sol.
· Sola inte längre än rekommenderad soltid.[8]
[1]http://cancervarning.se/2009/10/solarium-okar-risken-for-cancer/
[2]http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Sol-och-solarier/Solen/UV-stralning/
[3]http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Sol-och-solarier/Solen/UV-stralning/
[4]http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Sol-och-solarier/Solen/UV-stralning/
[5]http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Sol-och-solarier/Solen/
[6]http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Sol-och-solarier/Solarium/
[7]http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Sol-och-solarier/Solarium/
[8]http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Sol-och-solarier/Solarium/
Rött kött
Att äta för mycket rött kött kan öka risken för att få tarmcancer har Världscancerfonden konstaterat. De menar att man ska äta mindre än 500 gram tillagat rött kött i veckan. Då menas inte kött från fisk, fågel och vilt som är säkert kött. Rött kött innebär kött från gris, nöt, lamm och get men även korvar och pastejer ska man undvika. [1]
7000 forskningsrapporter har gjorts från 1960-talet och framåt och kan nu säga denna slutsats. [2]
Om man äter större mängder kött och charkvaror ökar man risken för tjock- och ändtarmscancer med 30 %. [3]
Dock är svenskarna rätt bra på att äta måttliga mängder av rött kött och samtidigt är det bra för gravida kvinnor att äta rött kött för alla viktiga näringsämnen. [4]
Det finns även en koppling mellan rött kött och cancer i livmodern, strupen, bukspottkörtel och lungorna. Orsaken till dessa risker kan vara att hemoglobinmolekylen som binder järnet i köttet ökar bildningen av kväveföreningar som är cancerframkallande. I charkvaror finns det även nitrit och nitrat som är cancerframkallande hos människor. [5]
Vad man kan göra för att skydda sig mot tarmcancer (kolorektalcancer) kan man äta mycket frukt och grönt (400 gram/dag). Även fullkorn och bönor rekommenderas. Dock vet man inte helt säkert vad det är som skyddas när man äter det. [6]
Man rekommenderar även att avstå från söta drycker och skräpmat (ger mycket energi men lite näring). Man ska även avstå från alkohol. Dock rekommenderar man att ett glas om dagen kvinnor och två för män skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar. [7]
Salt i maten är inte bra för hälsan och kan öka risken för cancer i magen och för högt blodtryck. [8]
[1] http://meatresponse.wordpress.com/2008/04/21/varldscancerfonden-rott-kott-ger-cancer/
[2] http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article1204848.ab
[3] http://www.svd.se/nyheter/inrikes/rott-kott-ger-cancer_577387.svd
[4] http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article1204848.ab
[5] http://www.svd.se/nyheter/inrikes/rott-kott-ger-cancer_577387.svd
[6] http://www.svd.se/nyheter/inrikes/rott-kott-ger-cancer_577387.svd
[7] http://www.svd.se/nyheter/inrikes/rott-kott-ger-cancer_577387.svd
[8] http://www.svd.se/nyheter/inrikes/rott-kott-ger-cancer_577387.svd
Änd- och tjocktarmscancer
Detta är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Ca 3900 personer får tjocktarmscancer och 1900 ändtarmscancer varje år i Sverige. 75 % av de som drabbas är över 65 år och endast 5 % är under 50 år. Denna cancerform är vanligare bland kvinnor än män. [1]
Dessa är de vanligaste symtomen för änd- och tjocktarmscancer:
· När det kommer blod i avföringen samt om man får diarré, förstoppning eller täta trängningar kan detta vara ett sjukdomstecken. Kan även bero på fickbildningar i vänstra delen av tarmen.
· Om man får kraftiga slembildningar och smärta.
· Trötthet och viktminskning. [2]
Läkaren känner på magen om där finns ojämnheter eller onormala förhårdnader och knölar för att ställa diagnosen tjock- eller ändtarmscancer. Ändtarmen undersöks genom att läkaren sticker in ett finger i analöppningen. Även ett blodprov tas och avföringsprov. Man brukar även undersöka patienter med tarmkikarundersökning som är rektoskopi och koloskopi. Innan detta görs måste patienten tömma tarmen på avföring. Man brukar upptäcka små förändringar som polyper. Detta instrument förs in via analöppningen. Rektoskop är stelt och undersöker ändtarmen medan koloskop är böjligt och undersöker tjocktarmen. Genom detta instrument kan läkaren ta ut vävnadsprover och polyper som kan vara förstadiet till cancer också tas bort. Ett alternativ istället för koloskopi är tjocktarmsröntgen men som blir allt mer ovanlig. Sitter det en liten tumör i ändtarmen är ultraljud ett alternativ. Men om tumören är större är det bättre med magnetröntgen då man kan se hur djupt den växer i tarmväggen och om den kan sprida sig. [3]
Man kan endast operera bort tjock- och ändtarmscancer.
Kirurgi: När man opererar i ändtarmen är det viktigt att det sker med stor noggrannhet så att cancercellerna som spridit sig helt tas bort. Operationen görs av specialutbildade kirurger. Om man har tjocktarmscancer kan man oftast sy ihop de två delarna av tjocktarmen som är kvar sedan tumören opererats bort. I andra fall lägger man en påse på magen (stomi) som kan bli permanent. Ändtarmscancer kan ibland sitta väldigt långt ner så att slutmuskeln inte kan bevaras. Ett stomioperation görs i dessa fall. I vissa fall kan en så kallad reservoar skapas som innebär att den sista biten av tjock- eller tunntarmen formas om till en reservoar som fästs vid analkanalen. [4]
Strålbehandling: Cancerceller skadas och dör tillslut när de strålas. Detta brukar utföras 1 gång/dag i fem dagar innan operation för att minska risken för återfall. Om cancern i ändtarmen har vuxit fast i vävnaden görs strålbehandling tillsammans med cytostatika dagligen i fem veckor. Man krymper då tumören så en operation kan genomföras. För små tumörer kan strålbehandling inifrån tarmen vara ett alternativ till äldre och sköra patienter. Bieffekterna av strålning är t.ex. diarré och trötthet. [5]
Cytostatika: Är ett läkemedel som angriper celler som kommer dela sig. Läkemedlet stör cellernas delning. Även friska celler som delar sig påverkas av läkemedlet. Det används främst efter en operation för att få bort cancerceller som kan finnas kvar. Biverkningarna kan vara illamående, påverkan på slemhinnor, trötthet och håravfall. [6]
Om cancern har spridit sig till levern kan man nästan alltid operera bort den del av levern där dottertumören sitter. Detta kan bara botas om sjukdomen inte har spritt sig eller att tumören är begränsad på en del av levern. [7]
Stomi: Det är vanligt att få en påse på magen om tumören sitter långt ner i ändtarmen så att slutmuskeln måste opereras bort eller är försvagad. Den kan vara tillfällig för att tarmen ska få läka men i vissa fall kan stomin bli permanent. När man opererar läggs tjocktarmen ut genom ett hål i bukväggen där avföringen kommer ut genom. Påsen tejpas fast på huden runt öppningen och kan bytas så ofta man vill. Vanligt är att man avstår från mat som är gasbildande. Högst var femte patient med ändtarmscancer får stomi. Man kan klara sig utan en påse med en irrigation då tarmen sköljs på en bestämd tidpunkt. [8]
Orsaker
Uppkomsten kan vara att man har dåliga matvanor och levnadsvanor. Cancern är vanligare i länder där man äter mycket kött och fett. Forskning kring detta pågår fortfarande. Övervikt ökar riskerna för att insulinhalten kan öka i kroppen. Personer som röker kan också drabbas av tarmcancer då fler som röker än som inte röker har tarmcancer visat i en studie. Ju äldre man blir ökar man också risken för tarmcancer, dock kan även unga få denna cancersjukdom. Hög intag av alkohol kan öka risken för cancer. [9]Några tarmsjukdomar kan öka risken för tjocktarmscancer:
Familjär polypos: Sällsynt tarmsjukdom. Den har många polyper i tarmen redan när man är ung och kan sedan utvecklas till cancer. Polyper kan man få utan att den behöver vara ärftlig men kommer då oftast i högre ålder och är oftast ofarliga.
Ärftlig icke polypos coloncancer: Detta är en ärftlig form av tjocktarmscancer och är vanligare. Generationer måste regelbundet undersöka sin tarm så att en eventuell cancer kan hittas tidigt.
Ulcerös kolit och Crohns sjukdom orsakar inflammation i tarmen. Fler celler bildas då vid snabb celltillväxt. Detta kan leda till att någon cell blir en cancercell. [10]
Ju mer frukt och grönt man äter regelbundet i en längre tid, är risken mindre för änd- och tjocktarmscancer men även cancer i magen. Folsyra, magnesium, B-vitaminer, C-vitamin, E-vitamin, antioxidanter och flavonoider är näringsämnen som minskar risken för att cancerceller skall bildas. Probiotika är en bakterie som kan minska risken för cancer i tarmen eftersom den bidrar till en sund tarmflora. Att äta mycket fibrer är också bra för fibrerna passerar väldigt snabbt genom tarmen så att cancerframkallande ämnen inte hinner vara i kontakt med tarmens slemhinna så länge. Även daglig fysisk aktivitet minskar risken för tjocktarmscancer då kroppen minskar sin produktion av insulin. Studier har även visat på att mjölkprodukter minskar risken för cancer i tarmen då det är kalcium så kan minska riskerna. [11]
Prognos
Om cancern upptäcks i ett tidigt skede (växer bara i tarmväggen, stadium 1) botas nästan alla patienter med operation. I stadium 2 botas 70-80 %. Undersökningar har gjorts där patienter efter att de har opererats behandlats med cytostatika. Detta ökar cancer att patienten överlever jämfört med om de endast opereras. Om man har ändtarmscancer minskar strålbehandling före operation och minskar risken för återfall. [12]
[1] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/
[2] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/
[3] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/
[4] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/
[5] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/
[6] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/
[7] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/
[8] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/
[9] http://www.dietguiden.com/minska-risken-for-tarmcancer-genom-mer-fibrer-och-motion.php
[10] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/
[11] http://www.dietguiden.com/minska-risken-for-tarmcancer-genom-mer-fibrer-och-motion.php
[12] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/
Hudcancer
Hudcancer är bland de vanligaste cancerformerna i Sverige och dödssiffran stiger kraftigt. År 2000 drabbades 808 män av melanom och 825 kvinnor. År 2009 hade siffran stigit till 1408 män och 1411 kvinnor. Hudcancer är betydligt vanligare på västkusten än i övriga Sverige. Man tror det beror solen, men även ärftlighet. [1]
De tre olika typer av hudtumörer är basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom.
Malignt melanom är det vanligaste där antalet fall har ökat och sjukdomen är bland de vanligaste cancerformerna i Sverige. Ca 2800 personer drabbas varje år i Sverige där åldrarna är varierande men mest sällsynt hos barn. Medelåldern för diagnosen är för både män och kvinnor omkring 55 år. Sjukdomen startar där pigmenten bildas, längst ner i överhuden. Man kan få sjukdomen var som helst men kvinnor får den oftast på underbenen och män på bålen. Symtomen är att ett födelsemärke börjar växa, klia, blöda eller ändra färg och form. Ca 80-85 % botas vilket har förbättras sedan tidigare då melanomet upptäcks betydligt tidigare nu. [2]
Basalcellscancer kallas även basaliom drabbar oftare män än kvinnor. Det är en godartad cancerform som inte sprider sig vidare till andra organ i kroppen. 40000 personer per år drabbas av sjukdomen. Utseendet är varierande men brukar se ut som en glänsande knuta som innehåller blodkärl. Det kan också vara ett sår som inte läker eller en eksemliknande variant med fjällig yta. Man ser oftast sjukdomen i ansiktet men kan även synas på magen. Cancern växer från celler i basalcellslagret. Nästan alla patienter botas men däremot kan sjukdomen återkomma och då görs en ny behandling. [3]
Skivepitelcancer drabbar ca 4700 personer per år då sjukdomen är vanligare bland män. Särskilt utomhusarbete medför en större risk då solen är en stor roll för att få denna sjukdom. Sjukdomen börjar från överhudens mellanskikt eller från djupare hudlager. Den finns på delarna av huden som är mest utsatta för solen; i ansiktet, på ytterörat, ovansidan av handen eller på ett kalt huvud. I sjukdomens första stadium växer den ytligt i hudens yttersta lager då den inte har spridit sig ner i huden. Då liknar det en rodnad eller en fjällande fläck. Om den växer den i nästa lager på huden, läderhuden, blir det till en knuta och kan vara såriga (svårläkta). Ca 95 % kan botas med operation men det finns en risk för att sjukdomen återkommer då det krävs en ny operation. [4]
När man undersöker för basalcellscancer och skivepitelcancer tittar man mycket på storlek, utseende och färg på hudförändringen. Det räcker nästan med att bara se hudförändringen för att ställa en diagnos som läkare men för att vara helt säker krävs en biopsi. Då tas en bit av huden och skickas till undersökning. [5]
För malignt melanom krävs en noggrann undersökning av huden där en dermatoskop (förstoringsglas med en stark lampa) används. Lymfkörtlarna närmast tumören undersökts också med sentinel node-teknik. Läkaren tar då reda på vilken lymfkörtel som först nås av lymfvätska från den del av huden där tumören finns. Den körteln tas ut och undersöks. Om sjukdomen har spridit sig finns det cancerceller i provet. Om det händer röntgar man lungorna för se om det finns metastaser. [6]
Behandling
Att operera bort hudförändringen är det säkraste och effektivaste sättet. Med basalcellscancer och skivepitelcancer räcker det oftast med en behandling. Om ett malignt melanom eller en skivepitelcancer har spridit sig i kroppen måste en strålbehandling göras och man får äta medicin som cytostatika. [7]
För att ta bort basalcellscancer och skivepitelcancer finns det många olika metoder. Hur stor tumören är, var på kroppen den växer och vilken typ det är väljs metoden på. [8]
Kirurgi: På basalcellscancer som grenar ut sig i huden behandlar man genom att skära bort hudförändringen och undersöker den i mikroskop. Kryokirurgi eller fryskirurgi innebär att läkaren fryser ner tumören genom att från en sprayflaska spruta en tunn stråle med flytande kväve på huden. Detta gör att cellerna dör. Det blöder mindre än en vanlig kirurgi men läkaren måste ha en stor vana att utföra detta. En annan metod är elektrobehandling i kombination med skrapning som man utför behandlingen med en el-slinga i änden som bränner bort tumören. [9]
För malignt melanom tar man även bort hud som sitter runt tumören som säkerhet. Om ett stort ingrepp har gjorts ersätter man den huden med ett tunt lager hud från ett annat ställe på kroppen. Om sjukdomen har spridit sig tar man även bort lymfkörtlarna som finns närmast tumören så risken för fortsatt spridning minskar. [10]
Strålbehandling: Används främst för äldre patienter med utbredd basalcellscancer samt i vissa fall av skivepitelcancer och ges i mindre doser flera gånger. Vid förstadiet används fotodynamisk terapi då en salva används på huden för att öka tumörens ljuskänslighet. Tumören lyses upp med rött ljus som dödar tumörcellerna. [11]
Strålbehandling botar sällan malignt melanom eftersom cellerna väldigt snabbt blir resistenta. Man använder den till att hålla kontroll på sjukdomen och för att lindra symtomen. Detta är en lindrande eller pallitib behandling. [12]
Läkemedel: Läkemedel mot malignt melanom finns men har inte så stor effekt eftersom cancercellerna snabbt skaffar sig motstånd och blir resistenta. Cytostatika angriper celler som håller på att dela sig och stoppar delningen. [13]
Malignt melanom kan försvinna av sig själv genom att kroppens immunförsvar bekämpar sjukdomen. Försök har alltså gjorts med olika ämnen som kan förstärka immunförsvaret mot tumörer. T.ex. monoklonala antikroppar som söker sig till tumörer och förstör cellerna. [14]
Orsaker
Ju närmre ekvatorn man bor desto större risk finns det att få hudcancer. Solen spelar en stor roll för uppkomsten av dessa sjukdomar. [15]
Solens ultravioletta strålar: Dessa strålar orsakar skador i cellernas arvmassa som kan sluta i cancer. Malignt melanom ökar risken hos personer som har bränt sig av solljus som är vanligare bland barn då huden är extra känslig.[16]
Solning i solarium: Kan öka risken för malignt melanom enligt några undersökningar. Strålskyddsinstitutet rekommenderar att man inte ska vara under 18 år innan man solar solarium och att om man solar mer än 10 gånger finns det en större risk för hudskador. [17]
Olika ärftliga faktorer: Nedsatt immunförsvar, ljus och fräknig hy ökar risken för hudcancer. [18]
Fototerapi: Denna behandling ökar risken för skivepitelcancer. Även strålbehandling och brännskador ökar risken. [19]
Födelsemärken: Personer med ovanligt många födelsemärken, nevi, kan få malignt melanom. Om ett födelsemärke förändras ska man söka läkare. [20]
[1] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/
[2] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Malignt-melanom/
[3] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/
[4] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/
[5] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/
[6] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Malignt-melanom/
[7] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/
[8] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/
[9] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/
[10] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Malignt-melanom/
[11] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/
[12] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/
[13] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/
[14] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/
[15] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Malignt-melanom/
[16] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Malignt-melanom/
[17] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/
[18] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Malignt-melanom/
[19] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/
[20] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Malignt-melanom/
Allmänt om cancer
Man kan få cancer i alla åldrar, men vanligast är det hos äldre. Det finns cirka 200 cancersjukdomar och behandlingsmetoderna är många. En cancersjukdom utvecklas oftast under lång tid och återfinns därför också sällan hos barn och ungdom. Man kan inte göra något för att helt utesluta risken för att få en cancersjukdom, men man vet att livsstil och miljö kan påverka uppkomsten. [1]
I Sverige drabbas ungefär var tredje person någon gång under sin livstid av cancer. De allra flesta känner även någon som drabbats. Cancer är nästan lika vanligt hos män som kvinnor, men cancerformerna kan variera. Prostatacancer är den form som i Sverige är vanligast hos män, medan bröstcancer är den vanligaste hos kvinnor. Det dör runt 20 000 personer om året i cancer i Sverige. Det gör cancer till den näst vanligaste dödsorsaken, efter hjärt- och kärlsjukdomar. Idag har man dock större möjlighet att upptäcka och förökar sig. [2]
Symptom som kan visa på, men inte behöver vara cancer är bl.a. knölar på olika ställen av kroppen, födelsemärken som förändras, blödningar utan känd orsak, ändrade avföringsvanor, sväljningssvårigheter, långvarig feber och försämrad aptit med viktnedgång. Cancer ger ofta symptom eftersom cancercellerna ofta håller ihop och bildar tumör. Tumören upptar plats och kan ses eller kännas som en knöl. Med tumörens förekomst kommer den till slut också störa organets funktion. Detta kan leda till smärta eftersom känselnerver ofta stimuleras i organet. Något som också är vanligt i samband med cancer är att den ofta ger upphov till inflammatoriska reaktioner i kroppen. Detta kan i sin tur leda till illamående, minskad aptit, viktminskning, trötthet, feber m.m.[3]
Människokroppen består av celler som hela tiden dör och nya bildas. När det uppstår förändringar i de arvsanlag som reglerar cellens tillväxt och delning uppstår så kan dessa celler börja dela sig okontrollerat. Då bildas så småningom en tumör, denna kan sprida sig och bilda dottertumörer, även kallade metastaser. Tumörerna som bildas kan antingen vara godartade eller elakartade, men det är endast de elakartade - maligna tumörerna, som menas med cancer. För att en cancersjukdom ska uppstå samverkar ofta en mängd olika faktorer. Man kan ha en ärftlig känslighet, som i samband med att man utsätts för vissa cancerframkallande ämnen, framkallar cancer. [4]
Det ärftliga cancern beräknas utgöra ca 10% av alla cancersjukdomar. Denna svaghet gör att man ofta blir känsligare för vissa cancerframkallande ämnen. Men cancer kan även orsakas av slumpmässiga förändringar av arvsanlagen.[5] Till skillnad från den ärftliga cancern så beräknas cancer orsakad av olika livsstilsfaktorer stå för, grovt räknat, 70% av alla cancerfall i Sverige.[6] Några av dessa livsstilsfaktorer tar vi upp i vårt arbete under fliken cancerframkallande risker i vardagen.
De internationella siffrorna visar att antalet cancerfall fortsätter att öka med 1-2% om året, och mest ökar det i södra Sverige. Främsta orsaken, ca 3/4 fall, till att antalet cancerfall ökar är att vi blir allt äldre, den övriga orsakerna är vår livsstil. Dvs bl.a. våra kost- och motionsvanor, hur mycket vi röker och hur mycket alkohol vi dricker. Något man har kunnat se baserat på flera studier är att människor i de lägre inkomstnivåerna drabbas hårdast. Detta gäller alla cancerformer förutom bröstcancer. Där drabbar det istället höginkomsttagarna hårdast – något som sätts i samband med om man föder många barn och om man väljer att amma. [7]
[1] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Cancer/
[2] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Cancer/
[3] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Vad-ar-cancer/Symtom-och-sjukdomstecken/
[4] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Cancer/
[5] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Cancer/
[6] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Vad-ar-cancer/Vad-orsakar-cancer/#rftliga_faktorer
[7] http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1430380/Malmo-mest-drabbat-av-cancer.html
Förebygga och minska cancerrisker
Runt goda matvanor som kan förebygga cancer finns en hel del rön. Bland annat visar en studie vid Moores Cancer Center att D-vitamin förebygger cancer och kan minska risken att drabbas av bröstcancer med 50%[2]. D-vitamin kan man bland annat få i sig genom att äta fisk, då får man även i sig viktiga omega 3-fetter och selen. Något som är bra att undvika är rött kött, man bör inte ha ett högre intag är 500g i veckan. Att minska alkoholintaget är också en förebyggande faktor, samt att undvika mat med mycket kalorier och söta drycker.[3] Istället är det bra att äta mycket frukt och grönt, det har en skyddande effekt mot cancer. Frukt och grönt innehåller antioxidanter som motverkar den negativa effekten av fria radikaler. Har man brist på antioxidanter ger det ett överskott på fria radikaler, detta kan leda till cellförändringar och allvarliga sjukdomar.[4] Överviktiga drabbas lättare av cancer, därför bör man hålla vikten och hålla ett BMI mellan 18,5-25. Det är även viktigt att försöka motionera varje dag.[5]
Man räknar grovt att ca 70 % av alla cancerfall i Sverige har orsakats av olika livsstilsfaktorer. Vad vi röker, dricker, hur vi solar och hur vi bor är några av de faktorer som påverkar dessa resultat. Eftersom siffran är så hög måste vi också försöka skydda oss.[6]
Något som kan påverka oss dagligen är radon. Radon kan finnas i bostäder, den största delen kommer då från marken. Speciellt i hus byggda av blåbetong med dålig ventilation kan man uppmäta höga halter. Detta är något som kan vara viktigt att tänka på innan man bestämmer var man ska bosätta sig. Det man kan göra för att minska halten radon är genom att ha god ventilation. Viktigt är också att inte heller röka i samband med hög radonexponering, då detta har visat större ökad risk för lungcancer. [7]
Även om rökningen inte sker i samband med radonexponering ger det upphov till lungcancer. Som rökare får man leva med en viss ökad risk resten av sitt liv. Dock blir risken mindre för varje år som går sedan ett rökstopp. Därför är det viktigt för rökare att sluta så tidigt som möjligt, och för andra att undvika det helt.[8] Det finns flera olika sätt att ta till när man vill sluta röka, läkarhjälp finns att få och även sluta röka-linjer. Utöver det finns också nikotinersättare och receptbelagda mediciner.[9]
En annan faktor i vår vardag som ger upphov till cancer är UV-strålning. Det bästa skyddet mot UV-strålning från solen är kläder. Det behöver inte vara tjocka kläder, men gärna täckande. De delar som inte täcks av kläder bör skyddas med solskyddsmedel. Det minskar risken för hudskador om man inte förlänger tiden i solen. Helst ska man använda solskydd som är vattenfast och har hög faktor (över 15), som skyddar mot både UVA- och UVB-strålning. Ett tjockt lager ska användas för att det ska ha effekt. Insmörjningen bör upprepas efter några timmar eller efter bad. Det är även viktigt att undvika solen när den är som starkast, mellan kl. 11-15. Då är det bäst att stanna inomhus eller sitta i skuggan. [10] SSI, Statens Strålskyddsinstitut, avråder också helt från att sola solarium till följd av cancerrisken.[11]
Man kan också öka möjligheten att upptäcka cancer tidigare genom att vara uppmärksam på sin kropps signaler och genom god kroppskännedom. Även genom att gå på de screening-kontroller man blir kallad till ger möjlighet att tidigare upptäcka cancer. Detta är något som är väldigt viktigt för behandlingsresultatet.[12]
För kvinnor är det speciellt viktigt att ha god kroppskännedom när det gäller brösten, eftersom bröstcancern är den vanligaste cancerformen för kvinnor. Något man själv kan göra är att känna igenom brösten efter eventuella förändringar. Mest lämpligt är att göra det dagen efter avslutad menstruation då brösten är mjuka och lättare att känna igenom. På Cancerfondens hemsida finns en film[13] som visar hur man undersöker sina bröst.[14]
Man kan även minska risken att drabbas av cancer genom att använda sig av gentester, detta gäller främst familjer där det vandrar hög risk för exempelvis bröstcancer. Kvinnor som då får reda på att de är bärare av genen (BRCA1 eller BRC2) lider hög risk att drabbas på grund av ärftliga faktorer. De kan då välja att operera bort bröstvävnaden och på så vis minska risken att drabbas.[15]
[1] http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Cancer/
[2] http://www.nyfikenvital.org/?q=node/273
[3] http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?td=20100108&art=1081&tem=2
[4]http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?TYP=visa&art=283&tem=2&iRecordsCount=1&td=20090929
[5] http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?td=20100108&art=1081&tem=2
[6] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Vad-ar-cancer/Vad-orsakar-cancer/#rftliga_faktorer
[7] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Risker/Radons-paverkan/
[8] http://www.netdoktor.se/cancer/?_PageId=872
[9] http://www.hjalpattsluta.nu/
[10] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Risker/Solens-paverkan/
[11] http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/cancer/article10553164.ab
[12] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Tidig-upptackt/
[13] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Tidig-upptackt/
[14] http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Tidig-upptackt/Lar-kanna-dina-brost/
[15] http://www.genteknik.sandboxen.net/bota-och-foerebygga/82-cancer.html
Vår insamling
Köp våra armband
Ni kan köpa våra armband genom att maila oss och beställa; [email protected]. Armbanden kostar 50kr/styck och pengarna går oavkortat till cancerfonden. När ni lägger en beställning ange färg och vilken storlek ni vill ha på armbandet, samt adress ditt armbandet skall skickas. Normalt passar en storlek mellan 17-19cm för kvinnor.
Betalning sker via sms-insamlingen för att ni som kunder ska känna er trygga att alla pengar går till cancerfonden, där kan ni välja att betala via sms eller med kort. Mer info om betalningen får ni i ett bekräftelsemail på er beställning.
Undrar ni något, malia!
STORT TACK TILL VÅRA SPONSORER:
http://www.beadplace.com
http://www.sykompaniet.se
Intervju med Britt
Britt fick cancerbeskedet i augusti 1984, och har under sin period med cancer fortsatt jobba, bl.a. som kommunalråd och deltagit i valrörelsen. Hon kämpar fortfarande mot sin cancer och driver bloggen http://uppsalafeminist.blogspot.com
Hur upptäcktes din cancer?
Det var en varm sommar och så stod jag och målade fönster, så kände jag en knöl i bröstet. Så då sökte jag läkare. Först så tänkte jag hjälp, man blir lite rädd och tänker, vad är det här nu då? Så jag sökte läkare efter några dagar.
Vad var de första känslorna kring beskedet och förändrades dessa känslor längre fram?
Det var jättejobbigt, jag kommer ihåg att jag tänkte ”kommer jag leva till sommaren”? Det värsta var själva beskedet innan jag fick komma igång med behandlingen. Ja, visst har känslorna förändrats över tiden. Jag blev opererad och fick strålning och cellgifter, jag kände mig omhändertagen och jag fick också statistik på vilka risker det var för mig att jag skulle få spridning och så. Jag hade små metastaser i lymfkörtlarna, så jag visste ju att det fanns risk till spridning. Men så småningom så släppte väl oron, och jag har ju alltid fortsatt jobba, vilket ju nog varit bra för mig. Fast jag var nog inte så orolig, sen så började jag känna att jag fick ont i ryggen ca 2,5 år senare. Och då frågade jag min läkare och fick göra en ryggscint, men hon sa att det inte syntes något. Senare visade det sig att hon hade slarvat, då stod det att det fanns risk för spridning och att den borde följas upp. Sen var jag på ett återbesök på onkologen och då berättade jag för den nya läkaren att jag hade ont i ryggen så då fick jag genomgå en undersökning, och då ville de följa upp det här, så jag fick gå på magnetkameraundersökning. Så fick jag beskedet om spridning någon dag efter undersökningen. Då blev jag förtvivlad igen, det är svårt att säga om det var på samma sätt, jag tror inte det var det ”död om ett år”. Utan mer ledsen, men jag hade ju haft ont, så jag kanske misstänkte lite att det var cancern. Jag var absolut inte mer rädd den här gången, jag tror att det fanns ett annat allvar i det då.
Hur reagerade dina nära kring beskedet? Vad kände du inför deras reaktioner?
De vill ju inte att det ska vara så. Min dotter var 14 när jag fick cancerbeskedet, och jag bodde ensam med henne. När jag har frågat henne så hade hon då inga andra tankar än att jag skulle klara detta, något annat var otänkbart. Hon var säkert ledsen, och blivit påverkad. Men min mamma tror jag reagerat på ett annat sätt, när det är ens barn, det känns ju så fel när ens barn får en dödlig sjukdom. Hon har inte pratat så mycket med mig, men nu pratar vi lite mer om det. Jag tror att det har varit mycket tungt för henne.
Hur gick de första mötena till efter det? Påbörjades behandlingen direkt och vad var det för behandlingar du fick genomgå?
Jag var på en vanlig läkarmottagning som skickade mig på remiss till mammografi. Sen när de såg att där var en förändring så gjorde de en biopsi och sen när de konstaterade att det var cancer så träffade jag en kirurg och blev opererad. Jag tror allt gick på en månad från upptäckten till att jag blev opererad. Jag blev väldigt snabbt omhändertagen. Jag hade önskat att det fanns lite mer stöd med den psykiska hälsan. Det finns en psykosocial mottagning på Ackis, men då är den i en annan form, men man önskar att de hade varit mer aktiva. Till exempel frågat om hur min dotter mår och om hon får stöd, men det har blivit lite bättre sen dess. Men väldigt mycket är fortfarande på behandlingen av cancer, inte hur man har det socialt och hur man mår psykiskt.
Du skrev att du fick en bit av bröstet bortopererat, hur kände du inför detta? Funderade du någon gång på att operera bort hela brösten?
Jag opererade bort en bit av bröstet och några lymfkörtlar. Jag har levt ensam större delen av mitt liv, men just då hade jag nyligen träffat en kille och jag tror att det var väldigt skönt för mig att för honom var det inte problematiskt. Det var ingen svårighet för mig eller något jag försökt dölja. Men jag har inte gått till plastikkirurg för det har inte varit så viktigt för mig. Jag har aldrig känt behov av att bli av med mina bröst för att cancer skulle komma tillbaka. Det följs upp hela tiden så i och med att jag har fått metastaser och så.
Hur upplever du personer runt omkring dig? Har de svårt för att förstå din situation eller är rädda att prata om det? Hur vill du att andra ska bemöta dig?
Det är väldigt olika, jag har ju varit en offentlig person och ännu mer då när jag fick metastaserna. Så det har stått i media av och till. Jag har ju inte dragit mig för att prata om det men jag ser att en del pratar med mig och andra gör inte. Jag har jobbat heltid fram till 2006 och jag ville inte precis bli sjukförklarad på det sättet. Det finns en sorg och smärta i det, det är klart att det är skönt när personer förstår det. Risken är att man blir offerförklarad på något sätt, och då skulle jag nog bli ganska arg. Jag har ganska stor kapacitet som jag är glad över, som jag vill ska synas. Att prata med mig om cancer och fråga om det är helt okej, och de som verkligen ger sig tid att lyssna på svaren ger ett väldigt stöd. Samtidigt kan jag tänka vilken tur att inte alla frågar mig, det skulle bli väldigt tungt om alla pratade med mig om det hela tiden, då skulle jag inte orka.
Hur är förhållandena till läkarna? Är det personlig kontakt eller är det många läkare och mycket nya hela tiden?
Det har växlat över tiden. Först hade jag en ansvarig läkare som jag träffade, men hon var inget bra. Och de har bröstcancersjuksköterskor på Ackis och ett tag var inte de heller något bra. En period kände jag att jag bara ville ha en läkare och inte springa mellan massa olika, och ändå fick jag olika läkare då. Sen har jag haft läkare jag känt inte fungerat och inte varit bra. Jag tappade tilliten till sjukhuset när jag inte blev väl bemött, så jag gick till psykolog för att återfå den tilliten. Men nu sen våren 2006 har jag växlat mellan tre läkare jag tycker väldigt bra om, men en av dem har slutat nu. Nu får jag om jag vill träffa någon av dessa två om jag känner att jag vill träffa någon som känner mig. Så nu fungerar det väldigt bra. Nu träffar jag också läkare var tredje vecka. Det känns viktigt att ha läkare att prata med nu när det är osäkert om behandlingarna jag får hjälper.
Hur har cancern påverkat ditt vardagsliv, familj, vänner och jobb?
Det är svårare att planera framåt, det är mycket svårare nu när jag är sämre också. När det gäller vänner så vet man nu mer vilka som är riktiga vänner. När det gäller arbetsliv så hade jag jobbat med annat än det jag gör om jag inte hade haft cancer. Jag har ett väldigt bra jobb som intresserar mig, men jag är jätteintresserad av ledarfrågor och hade kunnat göra karriär på ett annat sätt efter att slutat som kommunalråd om jag inte haft cancer. Så i arbetslivet har det absolut begränsat mig. Sen är det olika när det gäller hälsan i övrigt och fysiken. Det har funkat ganska bra för mig fram till för ett år sen. Nu är jag mer fysiskt begränsad och det påverkar väldigt mycket. Jag klarar t.ex. inte vara ute med mina barnbarn, jag vågar inte lita på mig själv om jag inte skulle kunna klara upp det. Jag kan inte springa längre och är svag i höger hand och jag blir trött fort. Detta har kommit till på senare år. Det blir en annan slags sorg när kroppen inte funkar.
Hur känner du att cancern har påverkat dig som person?
Det finns det, ”hur länge får jag leva”, som ligger i botten, och det är tungt. Jag har levt ensam efter den här killen jag träffade i 2-3år, och det tror jag beror på cancern. Man känner inte sig hel på något sätt. Jag tror samtidigt att det har gett mig tid, innan jag fick cancer var jag rädd för att få det. När man väl fått det lär man sig att hantera det, det har gett mig tid att fundera runt döden. När metastaserna upptäcktes 1998 kände jag att jag måste ge mig själv möjlighet att prata med andra om cancer och vad det innebär. Jag har bildat en metastasgrupp för kvinnor med bröstcancer och det har också varit väldigt bra för mig att träffa andra kvinnor som har fått metastaser av sin bröstcancer. Jag har upplevt att det är ganska stor skillnad om man har en spridning eller inte. Jag har gett mig själv tid att prata md andra, läsa en del och ta kontakt med andra kvinnor i samma situation, det har hjälpt mig. Det har gett livet ett större djup kanske.
Har du några tips eller råd till andra som får cancerbesked, eller till deras anhöriga?
Det viktiga är väl att ge sig tid att möta sig själv och våga. Jag tror att våga se och möta den situation man är i är viktigt. Sen tror jag det är olika, jag har nog mått bra av
att jobba, men det är viktigt att jobbet inte blir en flykt från sjukdomen. Det är viktigt att se till att man har tid. Man måste känna av vad som fungerar för en själv. Man reagerar så olika på cancerbesked och man måste se vem man själv är, så att man inte jämför sig med andra på det sättet. Och att prata med andra är bra. Ett råd är också att läsa böcker, jag tycker att Lars Björklund är väldigt bra. Han är präst och har jobbat på onkologen, han har skrivit jättefina böcker, en om att våga ta det svåra samtalet. Sen finns det en bok där två journalister har intervjuat anhöriga till personer som gått bort, ofta i cancer. Personerna som dött har varit ganska unga, innan pensionen. Den känner jag att jag vill läsa för jag tänker på mina anhöriga, speciellt nu när jag mer och mer tappar tron på att bli frisk igen, vad innebär det för dem när jag går bort? Att våga prata om saker innan det är för sent.
Till anhöriga och andra överhuvudtaget är det viktigt att känna av hur personen är, hur mycket man ska fråga och så, man måste känna in den andra.
